Vecka 1 på Island
Söndag
Mannen från hotellet som jag skulle bo på över natten i Keflavik hämtade mig på flygplatsen. Jag noterade att han hade ett träben och en tandvård som aldrig sett dagens ljus, men vadå det kan ju inte vara så farligt?
Väl i bilen säger mannen, du är den enda gästen i natt så vill du bo i min lägenhet istället?
Holy Madre! Är det nu jag kommer bli torterad till döds? Bilder i huvudet från CSI avsnitt och allt vad man har hört om konstigt människor dök upp i mitt huvud.
Är det nu man får ringa en vän och be om hjälp? Så som det är på Vem vill bli miljonär.
Är det här mitt öde?
Jag sa att jag ville till hotellet, men vi hamnade i alla fall på hans gata. Jag frågade om han bodde där själv. Det gjorde han inte, men hans familj var i Reykjavik (Ja, ja säkert!).
Han ledde mig till baksidan av gården och ner för en trappa till en källare. Där nere fanns det en liten tvåa och där skulle jag bo. Dörren öppnades inåt så jag skulle i alla fall kunna ställa för soffan där över natten. Mannen gick sin väg och jag ringde till mamma så hon kunde bevaka mina sista timmar på Google Earth. Sen tänkte jag, om jag överlever den här natten kommer jag säkerligen överleva alla nätter här på Island, och det gjorde jag.
Måndag
Jag har börjat lära mig att alla dörrar öppnas inåt nu (med tanke på snö och storm), jag har ridit min första häst på Island, jag blev tvungen att andas och titta mig omkring och inse fakta där jag satt i sadeln.
Om jag skulle visa något vackert för någon skulle jag ta med den på en buss från Reykjavik och norrut en tidig vintermorgon.
Tisdag
Att hoppa upp på hästar som hade sadel på sig för första gången minuten innan, att försöka kommunicera med en tysktalande sockerhög unge som spottar och kastar saker, att bli bjuden på whisky mitt på blanka dagen, att vetrinärbesikta en häst i ett garage i ett villaområde, att veta hur en hästflock tänker på ett gigantiskt fält och dessutom vara snabbare än dom, är det Island?
För i så fall är jag ingen äkta islänning ut i fingertopparna, för jag är ingen fena på att tämja vilda barn, konditionen försvann efter en språngmarsch av tio och två rispade knän, whisky har jag aldrig varit ett fan av efter en kille spydde ner mitt rum efter alltför mycket whisky och en hel del popcorn (fast jag fick ju blommor, alltid något), men jag gillar trots allt Island, men ibland saknar jag min säng.
Sängen här är så där skön att ribbottnen masserar hela kroppen efter en lång dag.
Onsdag
Karlavagnen pekar neråt här. Tittar på norrskenet och mina händer är kalla.
Undrar vad jag ska göra imorgon?
(Dum fråga, jag kommer få rida den spända kraken vi plockade in från fältet idag och be en stilla bön att och sjunga Hvad gör vi nu lille, due för den..)
Torsdag
Snälla Supernanny, hjälp! Hur får jag Sockermonstret att sluta kastar saker på mig? Han är fullkomligt otämjbar.
Var med Svenni i stallet idag också. Isländsk hovvård en upplevelse! Om något gett mig den träplankan och hyveln hade jag aldrig haft en aning om hur man skulle ha använt dom till att verka en häst kan jag säga. Min naprapat skulle ha dött om hon sett min arbetsställning, förlåt Anita!
Fredag
Badade utomhus idag, Evelyn sa att det skulle vara massor med folk där och väldigt trevligt.
Det var bara jag, bubbelpoolen och grannen i fönstret bredvid med sin kikare. Jag kände mig som en ensam och övergiven Bridget Jones. Saknades bara att jag skulle vråla All by myself. Sen när jag mötte skinny isländska tjejer i omklädningsrummet höjde det inte mitt självförtroende.
Mr Darcy vart är du?
Lördag
Ge mig godis, ge mig snus, ge mig cola, ge mig internet, ge mig en extra madrass!
Söndag
Min engelska är lika bra som Rudolf Anderssons känns det som och det sänker mitt självförtroende. Men det höjdes en aningen när jag fick rida den finaste hingsten i stallet, säg inte nu att islänningarna låter en rida alla deras hästar och förstör denna fina stund för mig, med orden Svenni trust you hoppade jag upp med ett leende på läpparna.