Apor ler och hundar gråter för alltid
En utav mina absolut käraste vänner befinner sig på andra sidan jordklotet för tillfället. Hon flög iväg i september och återkommer i augusti nästa år. Jag har inte tänkt på det särskilt mycket tanken på att jag har bott hemifrån i 4 år och vi har klarat oss bra ändå. Det låter ju hårt, men jag har inte tänkt på det så mycket. Facebooks uppdatering ligger ju före det mesta också så vi har ändå haft skaplig koll.
Men så igår insåg jag hur mycket jag verkligen saknar henne.
Satt och väntade på hovvårdslektionen och ett +64 nummer väcker Johnny Cash i min jackficka. Tänker vem är det som jävlas med mig nu när den svara Hej Snygging i andra änden. Lyssnar noga.
LIIIIIIIISSSSAAAAAAAAA!
Allt blev så verkligt, när jag fick höra hennes röst istället för å,ä,ö-lösa mail på facebook. Jag skrattade och grät samtidigt. Ville så gärna krama henne, springa ner för trädgården och hälsa på mina granne som jag alltid brukar göra.
Så jag fick lov att omfamna Ewe, hon har nämligen lika stora bröst som Lisa. Så det nästan kunde kännas som en Lisakram. Och jag har nog aldrig skott en häst så bra som då.
Jag saknar dig!
:D
Fan nu sittter jag och stortjuter har! Men nu har jag en tysk dator sa jag har ä och ö och tyskt ü! ush vad jag saknar dig! hundar ler apor grater alltid! jag alskar dig! puss
