Dagens sms
Känslor är som musik, glad, ledsen, arg, deppig, skamfull & lyrisk.
Du bestämmer vilka låtar du ska dansa till
.
.
.
.
.
.
Tack Malmö! ♥
maxin' relaxin'
Stängningssöndag avklarad. Soffan och solsidan, vad mer behövs?
.
.
I'm thinkin' about my doorbell
When ya gonna ring it, when ya gonna ring it?
.
Kom hem efter jobbet och höll precis som att svida om till dusch då det plingar på dörren.
Bara en pling, inte ett kompis plingaling.
Har inte riktigt kommit ur studentkorridorslivet och höll på att öppna dörren iförd endast min nakenhet.
Smart som jag var hann jag kolla i titthålet i dörren
och där såg jag en kille som liknade Klimpen från Bert och en kille med rakade skalle och en liten sträng sparade över huvudet.
Jag blev helt skakig och vågade inte öppna och de fortsatte och knacka på min dörr.
Är lite små paranoid fortfarande och undrar om jag ens vågar gå utanför dörren ikväll?
Men det måste jag ju, för ikväll spelar Rebecca & Fiona, men jag verkar fastna här i min lägenhet.
Hoppas min räddare i nöden kommer, för nu börjar klockan ticka på..
Sickness will talk to the mind when the mind can’t take it anymore
Put on your amazing leotard and get on with the show
.
Jag vill bara klargöra för alla att det är synd om mig.
Började september med en lunginflammation. I oktober tog den över till en dryg förkylning.
November hann innehålla tre urinvägsinfektioner med ett X antal penicillinkurer.
Första helgen i december blev jag förkyld och tappade rösten det togs över med en bihåleinflammtion veckan innan jul. Vid nyår när jag svalde min sista tablett från bihåleinflammationspenicillinkuren löd mitt nyårslöfte att aldrig mer bli sjuk. Håller man sina nyårslöften? Nä.
En lördag i januari fick jag njursten. huh?
Sen nu avslutar jag februari med att gå in på en dubbelpenicillinkur för bihåleinflammation igen. 60 tabletter, kan jag inte svälja allt på en gång? Inte konstigt att jag aldrig går ner i vikt när jag sväljer ett kilo tabletter om dagen, konstigt att jag inte ser ut som iprenmannen efter den här hösten och vintern.
.
.Mitt nya jag?
.
ja, jag borde gå men köttet är svagt
Helt säkert att säkert! tillhör en av min favoriter, fyllde på min musikbrist med en liten katalininjektion igår.
.
.
.
Tog mig in i din dröm inatt Smög runt i din hjärnbark Kröp intill varenda nerv du har Sa "Tänk på mig, tänk på mig, tänk på mig, tänk på mig" Gick in till din hjärtkammare Rörde vid varenda cell Hörde skriken från dina barndomsår Sa "Jag förstår, jag förstår, jag förstår, jag förstår" Det är så lugnt i dig när allting stormar utanför Jag skulle gott ha kunnat somna Men som vanligt ingen rast, ingen ro Men som vanligt: Springa fortare Ångra att jag sprang Inte hinna ångra Bryta ihop Kravla upp och sen, spring igen Gömde mig där dina höfter blir till ben Försökte gå dig åt norr, där jag bor Uppför och nerför dina vener Sjöng "jag förstår, jag förstår, jag förstår, jag förstår" I drömmen gick jag med ryggen rak Hade en anledning, en riktning Nyp inte armen, ta mig inte härifrån För jag förstår, jag förstår, jag förstår, jag förstår Springa fortare Ångra att jag sprang Inte hinna ångra Bryta ihop Kravla upp och sen, spring igen Du måste tro det finns nåt episkt över dig Du måste höra stråkkvartetten, den är i dig Måste känna skornas skav När jag slutar springa Hittar nåt att vara i Där jag inte önskar att jag jämt hade en pandemi
Babyboom!
Känns som det kläcks ut små knoddar till höger och vänster och jag avskräcks fortfarande för det fast än de är hur söta som helst.
Statusuppdateringar som nu har min bäbis bajsat en gul korv hallelulja! Nu har min bäbis spytt, inatt sov min bäbis i tjugo två minuter, idag har min bäbis tuggat i sig halva min bröstvårta, får mig att stoppa fingrarna i halsen.
.
Men så vips! Nu har jag ändrat min inställning liiite.
Scilla har blivit min bäbis och nu förstår jag NÄSTAN alla nyblivna mammor.
Fast jag kanske inte beundrar hennes bajskorvar på trottoaren eller sånt, mer hennes synsätt på tillvaron.
.
Jag kan springa upp och ner mellan lägenheten och tvättstugan hela förmiddagen och varje gång jag öppnar dörren är hon lika glad som om hon inte har sett mig på en vecka.
Spelar ingen roll om jag inte har gosat med henne tillräckligt på kvällen, dagen efter är jag i alla fall lika underbar.
Jag ska bli mer som Scilla.
En ny dag är en ny dag helt enkelt, inte dömma människorna efter vad de sa igår eller gjorde förra veckan.
.
.Jag är iaf lika glad som Scilla när jag slutat jobba..
.
Fredagsmys
Ibland förvånar jag även mig själv, blev bakad potatis, hemmagjord skagenröra och en bud på det! fredagslyx!
För en kort stund funderade jag på att lägga räkskalen i den sura gubbens brevinkast, för vem skulle misstänka den söta blondinen på andra våningen för något sådant?
Men tur för han att jag är en snäll tjej som vet vart soptunnan bor.
.
Fast det fick mig utsökt att tänka på när vi fyllde chokladmuffins med tvål och en massa annat och ställde in i studentkorridorenskök i brist på annat.
Eller när jag vaknade upp brevid killen som jag brukade träffa då och då just då
och han säger; du, Carro det här var nog inte så bra för jag har en tjej nu.
Har jag nånsin träffat en smart eller begåvad kille? Nää
(Clever girls like clever boys much more than clever boys like clever girls)
Inte ens hotellsängen kunde hålla mig kvar, klädde på mig, besökte toaletten, hann skrubba tandborsten på de smaskigaste ställen i toalettstolen så jag aldrig mer skulle göra misstaget att kyssa en idiot igen, sen sa jag tack och hej och lämnade honom för gott. Förresten så lämnade jag alla hästkillar efter den incidenten.
.
Sen kan jag lova att jag aldrig har gjort något liknande igen. Jag kände nog mest att mitt liv just då inte kändes som en galen amerikansk highschool film À la American Pie och kände att det behövdes livas upp lite.
.
.Över till dagens krubb!
.
.
PEPP!
Las parkas
Idag dök några gamla kollegor upp på jobbet. Kärt återseende och drömmen om en egen grävmaskin dök upp igen. Gillar ändå att skutta runt med grabbarna grus. Solbrännan på sommaren tackar jag inte nej till, men skotta snö klockan sju i tjugograders kyla kanske inte är min grej ändå? Fast föredar ändå reflexisar före fjällbyxorna.
.
Kicken vart tog du vägen?
Jag tror minsann att jag har hittat en del av motivationen som jag tappade någonstans längs E4:an mellan Uppsala och Arlanda förra vintern. Den kom som en smäll på käften för att ge mig rätt balans tror jag.
Idag har jag gått och längtat efter att få träna, fast än jag hållt på att hosta ur lungorna och det har varit -20 ute.
Sen gick träningen både bra och dåligt, men ändå känner jag mig pepp inför morgondagens träning i Krylbo, insane!
.
Jag tror jag börjar se framåt igen.
.
Återkommer inom kort
