Vet du vad..

idag räddade jag en katt

image129

Boooomsssccchaackaalack på er!

Här är Caroline, din vän bland fjälltopparna.

Just nu skulle jag vilja ha en massakerattack av Elin med  matolja, glidmedel ja vad som helst som går att finna, som inte våran lilla äckliga vän Ole har ätit upp. Sen skulle jag vilja duscha och varför inte passa på att inviga min nya morgonrock samtidigt? Och använda mitt nya bodybutter medans spafeelingen sitter i. Sen slå sig ner i soffan, titta på något underhållande så som Nile City kanske? Avnjuta en bit kladdkaka?



image128

Vilken jul! give me some peace, love and harmony...

När juldagsmorgon glimmar jag vill till stallet gå, klockan 5.30 stiger jag upp från min lugna vrå...

Ja som vilken dag som helst går jag upp halv sex för att bege mig till stallet, vare sig det är julafton eller någon annan dag...
Först tempning, sen släpper jag ut alla hästar, byter vatten, mockar, väger upp nytt foder, fixar kraftfoder till samtliga pållar, sopar golvet, går över till nästa stall, släpper ut hästar, byter vatten, mockar, väger upp nytt foder, fxar kraftfoder till samtliga hästar och sopar golvet.
Äter frukost. Sover till tolv. Tar in några hästar. Fixar foder. Lunchar resten av hästarna. Fixar foder. Äter lunch. Sover till fyra. Lägger in kraftfoder o vatten. Tar in alla hästar. Rider.  Äter midddag. Nattar och fodrar hästarna. Går och lägger mig.
Men i lördags fick en av mina små hästar feber, slutade äta, slutade dricka. På söndagmorgon skönk febern och jag andades ut. På natten steg den igen och på måndagmorgon var hon lika sjuk igen, dagen gick och febern åkte bergodalbana. Klockan fem när alla hästar var inne och jag tänkte gå och äta mormors fina julbord låg hästen bara ner och reagerade inte för något. Jag ringde veterinären på en gång, hon skulle också äta julmat så hon skulle dyka upp  till klockan sju.
Klockan blev sju och en distriktsveterinär irrade runt bland wångenshagsystem så jag fick lov att guide henne rätt till vårat stall. När veterinären väl var i stallet visade det sig att hon nog var lite rädd för hästar. Hon frågade om hästen var snäll att tempa. Jag svarade ja med ett leende på läpparna, men veterinärens arm blev nog den längsta i hela distriktet och hon bad mig lite diskret att hålla i svansen. (haha) Hjärtslag, lungor, andning, tarmljud allt var på topp hos lilla Erla men febern var hög och hon hade inte druckit en droppe vatten.
Så veterinären bestämmer sig för dropp, lättare sagt än gjort. Först raka bort denna islänningpäls med en rakapparat som hade sett sina bästa dagar. Sen att hitta ett blodkärl! Efter ett tags sökande efter blodkärlet tröttnade Erla och slängde sig och grimman gick sönder. Jag föreslår att vi ska bremmsa. Veterinären frågar om jag har en brems, visst jag har en men den är inte alls bra, har du inte en tång vi kan använda?
Veterinären springer ut och rotar i sin bil ett tag, frågar om det är en bremstång hon håller i?
Min haka och mitt förtroende för veterinären faller till golvet. Vet hon inte hur en brems ser ut?!!
Som tur var hade hon tur och hon höll i rätt tång. Hon ger mig den och säger att du får bremsa för det kan inte jag.
Och det här betalar man för??
Jag bremsar, Erla blir lugn, men inga blodkärl hittas. Erla tycker veterinären är en tråkig typ och sliter sig lös ännu en gång. Veterinären ger upp droppidén och bestämmer sig för att ge henne lite febernedsättande istället och det fungerar! :O Tro det eller ej, men veterinären klarade att få hästen bättre.
Veterinären far och vårat stall blir isolerat. Det menas att jag måste byta kläder varje gång jag går till det andra stallet. Alltså först går jag till ena stallet, upp på rummet, byta kläder, ner till andra stallet, upp byta kläder, ner till andra stallet, upp byta kläder, ner till andra stallet osv...
Klockan hann bli nio och det var bara att gå upp och börja öppna julklappar, åka ner och kolla till Erla en sista gång innan natten, sova och sen tog julaftonen plötsligt slut, men det är alltid kul med lite extra spänning i vardagen...

Nu sitter och jag lyssnar på den bästa julklappen Rythms del mundo * Cuba och sen har jag Mary Onettes och Montt mardié som väntar =) Kan inte bli så mycket bättre..

If I hang myself in a Christmas tree would you be missing me?

Julgran, Ringdansvägen

If I hang myself in a Christmas tree would you be missing me?
Would you be missing me?
Are there bars in heaven? Are there boys in heaven?
Can they comfort me? Can they comfort me?

Hey could anybody take me home I feel leftover and alone
Could anybody take me out just for once just for tonight
Another night out, another night out, another night out
High, feeling low, why am I so slow?

Nu håller alla packat färdigt sina väskor och väntar på bussen in till Östersund för att sen åka hem och ha jullov. Alla pratar om hur skönt det ska bli att komma hem, fira jul och ha det skönt. Själv sitter jag här och det känns riktigt tråkigt. Jag hade tänkt att det skulle blir rätt skönt här uppe, rida Njördur ta det lugnt. Men nej, då går han och blir halt. Visst det kunde ha varit värre, ett brutet ben eller något annat. Veterinären ska titta på honom snart och se vad det kan vara för fel. Men det känns så fruktansvärt trist. Det som skulle bli kul nu under jul försvann väldigt snabbt och inte bara det, snön smälter också och just nu finns det bara en massa is och mitt internet bara jävlas just nu. Kul jul. Visst nu är jag sjukt negativ, men det känns som jag faktiskt har all rätt till att vara det just nu. Total depp och opepp. Fast man ska ju vara positiv så här kommer alla fördelar med att vara kvar på jullovet: jag kommer aldrig att behöva vänta på kastrullen när jag ska koka mina nudlar, jag kommer alltid att kunna ligga i den stora soffan i allrummet, jag kan bestämma vilken tvkanal jag vill kolla på (fyran eller sexan vilka valmöjligheter jag har) när jag ska tvätta behöver jag inte leta reda på någon tvättid utan jag kan tvätta när jag vill, jag kan gå runt naken i korridoren ifall jag känner för det, jag kan spela hur hög musik jag vill när jag vill, internet funkar knappt så jag kommer ha all tid i världen för att göra skolarbeten, jag behöver aldrig vara orolig att någon äter upp min mat i kylskåpet, jag kommer aldrig behöva vänta på en skottkärra eller sopkvast på morgonen i stallet, det kommer inte finnas någon som är slarvig i stallet som stökar ner, jag kan sjunga eller till och med skrika till radion när jag mockar utan att störa någon, man får några få trasiga pepparkakshjärtan i en gigantisk burk för att fira sin julafton med lovely, om jag hade haft sprit kvar skulle jag kunna dricka hur mycket som helst utan att någon lärare kommer och ger mig en varning, jag skulle kunna dricka en dag till och ändå inte bli avstängd från skolan, ja listan kan bli lång och visst är livet underbart? Jag förstår inte att inte alla stannar kvar på jullovet och lever detta fantastiska wångenliv!

and of course, music is still my only boyfriend.

Om precis en vecka är det julafton, kan inte riktigt förstå det. Jag har köpt en endast liten julklapp. Fast än det är snö här uppe, mitt rum glittrar och ljusstaken står i fönstret, lussebullar har ätits, julgranen står ute i Chusets allrum så känns det inte som jul. Är det för att jag förtränger och försöker glömma allt jag annars tycker om. För sjutton dagar sen fyllde jag arton och jag orkade inte ens bry mig och nu ska jag vara kvar  här i norrland och jobba på självaste julaftonen. Jag tror kylan har frusit sönder en del av min hjärna, den delen som tänker.

Veckans räddning: Rhythms el Mundo feat. Buena vista social club


För övrigt har det här gått på repeat hela dagen: http://www.youtube.com/watch?v=pU3_pFvL8Lw
Nästa gång ska jag gömma den i Sunes strumpor så han får springa fyra varv...


 


Will there be music, will heartaches fade to become memories?

Den här veckan har jag varit Business woman no.1 . Jag är näst intill imponerad över mitt sinne för affärer. Den 28:e december köper jag allt du vill ha men inte kan få, eller typ ja nästan. Sen måste ju mina vinster firas och det gjorde jag genom att skåla med riddarna runt runda bordet igår kväll. Det kändes på något sätt väldigt komiskt, tragiskt, konstigt, märkligt, kul att sitta i en stuga med killar utklädda till riddare, gycklar m.m Det var i samma klass (?) som pistvaktskillarna från Järpen som kommer åkandes i deras pimpade volvos med hbdunken i handen, träskor på fötterna, flanellskjortan och den allt för lilla kepsen och den allt för stora prillan.
Efter ett tag reagerar man inte på hur människor beter sig och klär sig, jag undrar varför?


Just nu sitter jag och väntar på bilen som ska ta oss till Östersund där vi ska köpa de sista julklapparna. Lyssnar på p3, hör om en tjej som spelar yatzy sex timmar om dagen!! Jag ångrar allt det jag har sagt om att jag har tråkigt ibland om dagarna och jag undrar på vilken skala av tråkighet den här tjejen låg på när hon gjorde det här eller så är hon bara väldigt lättroad och kreativ?
http://youtube.com/watch?v=K2cYWfq--Nw.



han är min man hela veckan lång

the girls of the wången mansion stable fuck you all

Så ännu en vecka har gått, en vecka närmare jul, en vecka närmare, jobb, en vecka närmare ledighet, en vecka närmare nyår, en vecka närmare ångest, en vecka närmare ett nytt liv..

Denna vecka har mest beståt av snö, kyla, strömavbrott och stress. Fast det är fint och väldigt trevligt när man inte tänker efter.

Vinterns första strömavbrott kom i torsdags, fredag till lördag var vi på Dille för att gå en domarsekreterarkurs och nu idag har allt varit lite från och till. Jag var ute och lunchade hästarna och så tog jag med mig kameran för att försöka få fast det fina vintervädret på bild. Det blev några riktigt bra bilder, jag gick upp till rummet där Elin väntade, la in bilderna på datorn, Elin och jag började plugga matte, vi tog en paus, jag tänkte passa på och fixa bilderna i ps, öppnar ps, öppnar mappen till bilderna, det finns inga bilder!!! jag slänger matteböckerna överallt och håller nästan på att bryta ihop, Elin kommer på att jag borde slänga en tallrik i golvet(vi såg festival igår kväll då vi gjorde allt som var möjligt att göra på wången), men jag orkar inte städa, så smarta som vi är lägger vi en kaffekopp i en påse så slipper vi ju städa men vi kan ändå släppa ut våra aggressioner, jag slänger påsen i golvet, men så ser jag vita porslinsbitar överallt, hur kunde det hända? jo självklart sjävklart var det hål i påsen, Elin håller på att dö av skratt och jag bryter ihop helt på golvet. Men som i alla sagor slutade det lyckligt och Caroline hittade faktiskt sina bilder till sist, snipp snapp slut så var sagen slut!

http://youtube.com/watch?v=T-sdyjLh5fU

 

December, har du några hjältar kvar?

Vem går över ett torg en lördag kväll
Vem går hem med den rätte och vem får en smäll?
Vem är det som är lycklig och vem luktar bränt?
Vem är dålig på riktigt och vem är ett skämt?
Det är sent och det dröjer lite till innan blommorna slår ut
Jag ser en bil,
jag ser en tjej,
jag ser en snut,
snart har helgen vecka 48 tagit slut



Ja nu är jag tillbaks till Wången efter tre veckors praktik och en helg i den stora staden och vad finns det att säga?
Jag fyllde 18 i lördags och den födelesedagen firades mest på ett tåg mellan stockholm - östersund. Fast MB sjöng för mig och det var helt klart det bästa så det vägde upp den oändligt långa tågresan. Jag vet vilka mina vänner är och jag fick ett underbart fint brev av min soulmate, jag är glad. Hela wången är täckt av en halvmeter snö, det är mysigt och lite kallt. Njördur är sig lik, om inte lite sötare. Som vanligt händer inget här..
Sen tror jag på något vis att jag har tröttnat på hästar, det har blivit till en vardagsgrej, jag tror jag behöver en paus.
Lyssnar på Mary Onettes och det måste vara det absoluta bästa bandet på länge och det kan sägas igen och igen och igen.... http://www.labrador.se/mp3/the_mary_onettes-explosions.mp3

RSS 2.0