Fröken Larsson

Jag har mått oförskämt bra den sista tiden. Grekmat på mitt fat.
Körkortet , kärlek och andra faktorer har såklart påverkat mitt humör.
Visst har kökskniven varit vass och lockande, men det har bara varit ett återfall som jag styrde upp bra.
Jag har liksom varit på den nivån då jag har tillhört en av dom som inte förstår hur människor kan hoppa av tåget, och depression vad är det?
Men bara NÄSTAN:

Så det känns som jag åker upp till Norrland med en röst som sjunger
Relax take it eeeeeeeeeeeeeaasyyyyy i högsta falsett inombords.
Jag orkar inte göra en lista på hur opepp jag egentligen är på strömabrott, snö, jour, projektarbete, stalltajfs och hela helvetet för jag vet gott och väl att wången life is no paradise. Det är bare ett år kvar och jag vet vad som komma skall.
Så jag undrar för mig själv när min trevliga livsinställning kommer ta bästa tåget söderut. Kommer jag nå Sundsvall eller följer den med i bagaget hela vägen?





Nu har jag fått en himla pissförkylningen, det sista jag behövde. Jag mår iiiiiilllllaaaaa som en goriiiiilllllllla! Bläääääbajskorvarsbajskorvarnuhuhuhuhuhuhuhuhuhuhu....

Vart tog det långa sommarlovet vägen och vart försvann solen??!

Visst har solen skinit och visst har jag upplevt tropisk hetta, men dock iförd långa och tjocka jobbarbyxor och med en trimmer på axeln (stålhettasupervarmjajobbarskorna behöver jag inte ens nämna). Så ja, jag har svettats som en sumobrottare springandes i Sahara och fått solbränna slumpmässigt placerad på några delar av min kropp.

Så nu sitter jag har i regnet och tänkte faktiskt låta mina armhålor få de berömda solareifläckarna, MEN såklart har jag blivit förkyld och dålig och då ska man tydligen inte pressa i plåtlådan. Bajs!

Jag har ändå klarat ett av mina mål denna sommaren. Körkortet.
Brännan är ju som sagt under uppbyggnad och jag har ju en sista plan, BSB, men det är min absoluta sista utväg.
Att träna Njördur stod också på listan. Får se det positiva. Han har ju nästan varit skadefri.Yippikajey!

Sen har det såklart hänt andra saker. En trevlig tripp till Halmstad, midsommarfirande bland mördare, ett prov  på mina au-pairkunskaper i Riddarhyttan, festligheter, roadtrips, 60 kg kärlek på mina tårar m,m.....
Så vad mer kunde jag ha begärt egentligen?

Minns du de där killarna som gjorde så att man satt matbespisningens smöriga makaroner i halsen när dom gick igenom matsalen? Dom man smygkikade på mellan bibliotekets hyllor? Dom man visste att man aldrig hade en chans på, men tittade på ändå?

Efter min praktik i Falkenberg i våras hoppade jag på Krylbos tågstation. Mitt i mängden av par som återförenas eller skiljs försöker jag leta upp min tjocke och glade far, men får istället syn på en av de där killarna från högstadietiden. Just den jag brukade spana på lite extra. Det var evigheter sen jag såg någon av grabbarna grus sist och det är väl inte så konstigt för jag tror inte att någon av dom tog studenten och började en karriär som blåbärsplockare eller skogsvaktare i de norrländska skogarna. Så jag började tänka för mig själv, tänk om det någon gång skulle vara så att han satt och väntade på just mig på en tågstation? Sen dök min far upp så jag han inte tänka något mer på det. Men jag blev ändå lite besviken. För när man ser par skiner upp mot varandra där de träffas så där på tågstationen ser det så himla mysigt ut och ja, jag blir lite avundsjuk. För min far lyser inte alls upp så där mot mig när jag kommer hem, okej jag ser inte ut som en sol heller får jag väl erkänna..

MEN! Livet är inte rumba och inte en dans på rosor heller.

Plötsligt händer det.

Gissa vem jag ska hämta på tågstationen i kväll 21.20?
Ja det är helt sant! Det är HAN.

Ja jo, jag är nog lite utav en Ilovehorsesnörd. Det går väl inte att dölja när man väljer att gå mitt upp i ingenstans på ett hästgymnasie. Men det är inte så att jag skriker STOPP TIITTA EN HÄÄST! När man åker förbi en hästhage med bilen, eller att jag vill klappa och mata alla djur med fyra ben. Utan jag har funnit hästarna som ett trevligt tisdfördriv helt enkelt, så som vissa gillar att sparka boll eller andra bli seriemördare.
Men som sagt jag har alltid varit ett hästkid och så som alla hästkids har jag haft drömmar om hästsommrar och underbara ridläger. Ja precis sånna där som man kan läsa i Britta & Silver eller i Klara & Star serierna. Men som också så många hästkids har jag fått hålla mig till dagdrömmandet.

Jag och en vän gjorde ett tappert försök när vi fick låna en gammal dams trädgårdssällskapshästar när vi var mindre. Vi försökte tämja dessa hästar, men ridturerna slutade allt för ofta med att vi chippade efter andan och försökte trycka ner  hjärtat från halsgropen. Men vi fortsatte att sy zebrarandiga luddiga nosludd på syslöjden och trycka i hästarna äppelgodis från Ryttarboden. Tills den dagen vi inte orkade drömma om att få en egen häst och gav upp allt och började leta nya intressen istället.

Åter till vackra hästminnen.
Nu idag när jag snart ska fylla 19 år begav jag mig ut på en ridtur med damerna från stallet till Storsjön på MIN alldeles egna häst. Det var nog en av dom bästa dagarna på det här året. Ja jag är överdrivet geeky, men det var helt underbart.

Sen när vi kommer hem från våran ridtur och ska titta på bilderna som togs vid sjön över en kopp kaffe säger Dam nr 1 som är ägare till kameran. Nämen oj! Här är min son. Visst är han lite snygg? 21 år. Rätt bra ålder va? Titta han kan vara så gullig också ( Dam nr 1's son pussar på en vit golden) Du har nog sett han ute någon gång?
Ja, han såg bra ut och jag försökte leta upp han på fb med fann honom inte.
Sedan från andra sidan fikabordet utropar Dam nr 2: Jag har också en son!
Dam nr 3: Min son har en fina trea och bra ålder också. Det skulle ju vara perfekt, för då kan vi starta ett eget hästföretag du och jag sen.
Plötsligt startades en dejtingförmedling.

Det känns väldigt skönt att damerna uppskattar mitt sällskap så mycket att de vill ha mig in i familjen, Eller vill dom bara utnyttja situationen och få gratis ridlektioner?
Kanske att jag skulle föreslå att alla tar med sig sin son till lektionsavslutningen nästa vecka så får jag välja vem jag vill ha så slipper damerna köpa en avslutningsblomma eller bjuda på tårta..?

Rocken spelar ingen roll längre, vad ska jag ta mig till baby?
Du ska till jobbet och jag ska gå hem. Du sa att den här natten var sista gången. Men sen kommer du tillbaks igen petar på mig men vill ingenting. Du har skämtat färdigt med mig. Ingen mer av min hjälp knulla dig själv.
Rocken spelar ingen roll längre, vad ska du ha mig till baby?

När kommer jag stöta på en kille igen who wants to turn all the dancefloors into a burning inferno of Ba-Ba
och som har lika cheapsiar som mig, som uppskattar Amelie på filmduken lika mycket, som vet hur man pussas när Hector har stulit allas hjärtan och som dessutom påstar att han tycker om mig?

När man har en ålder på 21,9 dyker det upp små nya i-landsvuxenproblem, som typ vart parkerade jag bilen nu igen? vart la jag bilnyckeln? ska jag ta oldbetty med två hjul eller betty med fyra? Jaaa jag bara älskar att köra bil, dock har jag inet samma känslor för mitt körkort. Fick en avi idag och körde till posten direkt för att hämta ut det. Jag var fullt medveten om att mitt körkort togs alldeles för tidigt dagen efter balen. Det jag inte hade räknat med var att mitt ljusa hår skulle smälta in i den ljusa bakgrunden och fotot mest skulle bestå av ett par stirrande skräckslagna ögon. Min uppkörningsgubbe förstod min enda anledning att vilja fylla 29 år, men tröstade mig med att min idkort såg hyffsat ut och att det faktiskt fungerar lika bra som körkortet. Thank good! Men med tanke på att mitt idkort togs av min morfar för fyra år sedan och bakgrunden består av en frigolitskiva jag håller upp själv bakom mig vet jag egentligen om uppkörningsgubben bara vara rar och oärlig eller tyckte uppriktigt att jag var söt på bilden. 
Fast det största i-landsproblemet idag har varit, vad ska jag äta till lunch? När man öppnar vårat kylskåp ser man inte direkt något man kan tillaga en kulinarisk smakupplevelse av och nu när jag har semester vill jag gärna lyxa till det som ska ligga på min tallrik, men icke! Det blev fetaostsallad. En touch of Greece och vad som har varit i min matlåda de senaste sju veckorna.

Visst är det tuffare att säga att enligt vuxenpoang.com är jag 13 år och egentligen är jag ju 25 höhöhö. Jag är så jävla ball. Men själv känner jag att jag har avstått den trenden (tror ändå att det bara är en kortvarig fluga, typ som internet) och stoltserar  med mina 21,9 år. För jag känner mig typ så sjukt jävla vuxen *hihi* (kände inte för ett Rosingskratt idag, sorry guys) Nej men efter i torsdags så har jag känt mig oerhört vuxen och ansvarstagande. Jag har verkligen inte en aning om varför det just hände efter i torsdags. Jag har liksom varit Super Mario och skuttat runt i Super Mario World och bara hovat in vuxenpoäng och svampar som har gjort mig ännu mera vuxnare. Jag dejtar, jag skjutsar, jag diskuterar band som låter som popsicle, men hade sin första stora hit 2004, jag har försökt att börja planera mitt liv något och sen en massa massa mera.
MEN! Det här är inte rumba och jag har missat det största Avestavuxenpoänget man kan fånga. Att köra till Hedemora och äta på McDonalds. Ja det är sant! Att bli vuxen i Avesta är lika med att ta körkort och sedan köra fortast möjligast med alla sina vänner, helst de som inte har körkort än, för att äta hamburgare på McD och eventuellt bli tjocka! Så det är väl bara att inse att jag inte kommer komma till sista leveln och slå ner den stora Ronald McDonald bossen och få tillbaka min kära prinsessa. eller tja prins skulle jag vilja säga i mitt fall. I kissed a girl and I DONT like it..
Så det känns som jag skiter i det här med att bli vuxen ändå. Stay young!

Förresten så måste jag hälsa till min vän Kleerup.
Heeej! I loooooooove yooooou

Vaknade av att ha fått ett mystiskt sms. Insåg på två röda att jag hade fått en stalker efter mig. Det kändes skrämmande och blev dagens heta samtalsämne på jobbet. Vem förföljer Caroline?


"Du burkar vara in och fylla vatten på verkstaden va? Och igår så var du in 2 gånger inom en kvart typ. Typ innan regnet kom."


Vilken scary typ kartlägger mitt liv med kvartar och väderlekar? Vet han inte om att det är strängt förbjudet och avtändade. Oh my....