It's better to get out when you're not welcome
Jag funderar allvarligt på att skriva en bok om mitt andra liv. De där livet alla pratar om, men som jag inte har en aning om.
Som att jag kan ha umgåtts med en människa under en viss tid under dygnet. Det lustiga är bara att vi har varit cirka hundra mil ifrån varandra. Och som alla vet är det rent utav sagt omöjligt att kunna umgås då om man inte använder något av teknikens under.
Eller ord som aldrig ens vilat i min mun kan andra citera ordagrant.
Visst är det märkligt?
Det här påminner mig väldigt mycket om filmen kuratorn i skolan visade min klass när jag gick i sjuan.
Två pojkar ska dricka för första gången, dom är väldigt inställda på att bli fulla. Omedvetna om att det bara är cocacola i flaskan blir de aspackade.
Bara för att det tror något som tillslut blir sant i deras värld.
Att intala och berätta för alla något man tror som man tillslut tror är sant när man säger det till någon för man har sagt det så många gånger.
Vet inte vad jag ska kalla boken. Kanske..Natten jag tappade rösten och sjöng karaoke tills morgonen eller Jag satt på planet till Spanien, men egentligen flörtade jag med servitören i Prag. Om ni har något förslag kan ni ju skicka det till förlaget LiarLiarPantsOnFire, eller maila jagljugerså[email protected].IT'S BETTER TO BE GONE THAN BE LIKE SOMEONE ELSE
