One two three four, all the ladies on the floor!
Jahapp nu var det dags igen.
Blodet sprutar från snoken och jag har inte ens hunnit fått riktig sömnbrist (visst, ibland önskar jag att kunde få en liten sömnbrist av en viss orsak men men..), den riktiga stressen har inte kommit, nervositet inför Globen har inte startat och jag har ändå några mandariner och huvudvärkstabletter att knapra på, så varför kommer allt detta nu innan helvetet ens har dragit igång? Hur kommer jag vara då.
Livet känns ändå på något vis lätt, jag vill i alla fall inbilla mig det. Inte tänka på att min rygg är knäckt och bidrar med att jag tar på mig strumporna som någon jävla kärring på morgonen, snoret forsar fram som Niagara, piller efter piller slutar att fungera och alla dessa prov och projekt som bygger ett höghus bredvid mig utan några snygga byggarbetare.
Okej, allt detta är lätt att säga söndagen innan en jourvecka. Jag återkommer med min livsinställning om 7 dagar och jag lovar att det inte vill låta det samma..
