Stanna kvar hos mig
Bästa vänner finns alltid där, fast än man ibland tar dom för givet så ställer dom upp.
När man tittar ut i vintermörkret och allt känns svart står dom i fönstret mittemot och blinkar med sin adventsljusstake.
Jag kan inte hitta på något mer att säga. Jag känner mig bara helt tom.
Lisa kommer inte hem till sommaren. Hon blir borta ännu ett år.
Jag vet att hon inte är död, tack gode gud för det, men det känns nästan som det.
Det här var det sista jag hade väntat mig. Vad ska jag ta mig till nu?
Och jag önskar att jag hade kramat dig ännu lite mer innan du åkte.
Kommentarer
Trackback
