Hold on tight you know she’s a little bit dangerous

Tisdag med Skeiva

-Skeiva is so full of power!

(Jo tack jag kände det när jag for genom luften som en liten vante)


Den vanliga proceduren. På med träns, på med sadel, på med svanskappan fort som fan så man inte blir fast mellan den spända svansen och rumpan. Ryggen spänd som en pilbåge och sen fast med longerlinan och ut i paddocken.

Svenni lindar linan runt staketet och sen håller Svenni och E i resten av linan.

-         Dom brukar inte hoppa över staketet, men du kan ju vara beredd.

(Jag kollar ner för det lilla stupet vid staket, tittar ut mot bergen och tänker att jag i alla fall får dö till en vacker utsikt)

-         Behöver du en whisky?

(Antagligen såg jag rätt chockad ut)

-         Le Carro! Le Carro!


Så iväg, Svenni släpper linan. Halva varvet i paddocken går bra. Resten av varvet far jag och håller precis på att bli spetsad av en staketstolpe. Sen blir det lite svart och jag reagerar när E drar undan mig i armen och jag ser Skeivas hovar susa förbi mig. Holy madre!

-         Skeiva is so full of power! Oh yeah och jag är full av saker som kan gå sönder, faktiskt!

(Jag hade tydligen inte haft en chans att sitta kvar, det var verkligen rodeo. Så jag behövde inte känna mig dålig på något vis)

Mina lerklumpar till kläder hamnade i tvätten och min rumpa ser ut som en blå dalmatiner.


Torsdag med Skeiva

Träns på, sadel med, men du Carro vi kanske struntar i svanskappan idag? Ja det är nog en fin idé. Sen longerar E Skeiva några varv med sadel på, smart. Sen binds hon fast i staket. Jag hoppar upp. Svenni släpper inte linan utan han och E går bredvid mig och vi tränar på att STANNA Skeiva.


Samma sak med Vordagur (Voldemort). Bort med svanskappan och longering. Ingen uteritt utan vi var i paddocken och tränade att svänga och stanna med stränga regler att jag skulle ha kort och hög tygel så han inte skulle ha en chans att börja bocka. Jag kände mig nästan säker.


Men att klä på Voldemort är en historia i säg. Han är livrädd att någon rör hans man, pannlugg, skägg m.m och han råkar vara den typen av häst som har enormt mycket man och pannlugg! Tjiho. Att sadla honom kräver oftast att en håller fast honom eller att man sätter fast han i staketet ute och sedan att någon spänner sadelgjorden och svanskappan vill jag inte ens gå in på. Jag vet inte riktigt hur många svordomar som sägs.

Ibland när han står i stallgången och det inte går att gå runt han brukar jag klättra över boxväggarna för jag är lite orolig att jag ska bli sparkad.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0