Fröken Larsson

En vän läste upp ett två år gammalt citat från en tidning.

"..nu vet jag mer än nånsin att jag vill hålla på med det här" säger Caroline Larsson efter föreläsningen.

Jag kommer ihåg det och jag kommer ihåg peppen inom mig.

Mitt intresse för hästar finns kvar, visst har det varit ett brinnande intresse. Men det svalnar ihop med min svaga kropp.

När jag jobbar med en häst och smärtan känns, tar över kroppen och sen mitt huvud försöker jag bita ihop.

Då tänker jag

Jag har nog inte ont, rid på! Det är bara en dum ursäkt för att jag inte lyckas helt med min ridning.

Sen tänker jag och mitt sunda förnuft

Om det egentligen är ca tre månaders väntetid till min naprapat och jag får tid efter fem dagar och sen blir tillsagd att jag bara får ligga eller stå upp.

Då kanske det är lite fel på mig trots allt? Okej att säga aj! och hoppa av hästen..

Livet kan kännas orättvist ibland, men jag ska vara glad. Jag har inte behövt amputera benet, jag sitter inte i rullstol eller bor i Afrika.

Men visst känns det jobbigt. När jag känner hur jag försöker ta mig ur bilen på ett skapligt smidigt sätt. När mamma måste packa runt mig med kuddar och värmedynor i sängen för jag  har så ont att jag knappt kan röra mig (det är ju jag som ska ta hand om mamma och inte mamma om mig). Att hela tiden känna efter att min fot fortfarande kan röra sig och att mitt ben inte är förlamat (jag är så sjukt rädd för det hela tiden, att inte kunna känna mitt ben).

Det är lätt att gräva ner sig i sitt eget elände. Som ett stort täcke man kan krypa under, skylla på att man inte kan gå upp och fånga dagen. På något vis är det en liten trygghet.

Men jag försöker verkligen inte fastna i den där oändliga sovmorgonen.

Det är svårt att komma på något nytt intresse när jag har hållit på med hästar sen jag var fem år. Men visst finns det andra saker i livet, bara ge det lite tid (för tid har jag ju verkligen gott om, Caroline du är ju bara 19 år..)

Oh happy day, fast det känns så tungt när jag känner att min kropp inte orkar med som förut och jag inte ens fyllt tjugo.

Jag hatar att ligga still.