Fröken Larsson

Härom kvällen när jag var på väg hem från träningen mötte jag en man
ensam på en parkering
han rörde sig lite märkligt fram med en spade i handen
det hade snöat och han var säkert bara en vänlig själ som skulle skotta
men han kändes mer som kallblodig mördare när han närmade sig mig
vad skulle jag göra?
det enda jag hade att försvara mig med
var en träningsväska och ett par välanvända träningsskor [sväättiiga jympadåjjer]
och mina ben var lika starka som välkokta spaggettis
just face it

samma sak hände idag när jag var ute och gick
jag trodde jag skulle bli söndersliten av en pittbull
jag bryr mig inte alls om vad människor köper för hundar,
men jag känner lite skräck när det söta husdjuret i en änden av kopplet
far fram som en grymtande stridsvagn och människan i andra änden
har hälarna i backen och far fram längs morgonkissrundan utan åsikter
jag smög längs husfasaden så inte den vilda besten med dom breda
gigantiska käkarna inte skulle få vittring på mig och slita sönder mig som jag vore en gammal pannkaka
bäst att skynda långsamt
när jag satte mig i bilen tryckte jag ner dörrlåset, för säkerhetsskull..